På människorättsdagen 10.12 påmindes vi om religionsfrihetssituationen i världen av forskaren Brian Grim från PEW Research Center, USA. Grim föreläste vid ett seminarium vid Finska Missionssällskapet där han presenterade de senaste forskningsresultaten om begränsningar av religionsfriheten i världen.
Brian Grim inledde med att konstatera att majoriteten (84 %) av jordens befolkning är religiös medan 16 procent inte bekänner sig till någon religion. De religiösa är i medeltal yngre än de icke-religiösa, vilket gör att religionens betydelse snarare kommer att öka än minska i framtiden.
9/11 – en vattendelare
Efter 9/11 började forskningen, som tidigare fokuserat mest på religionsfrihet och lagstiftning, intressera sig mera för religiösa gruppers och individers religionsfrihet. Efter 9/11 införde USA begränsningar av de medborgerliga rättigheterna och i många länder blev ”kriget mot terrorn” en förevändning att begränsa religionsfriheten och andra mänskliga rättigheter.
PEW sammanställer fakta, ger information och diagnos, men överlåter till andra att dra slutsatser och göra värdeomdömen. Hit hör till exempel burkha-förbudet i Frankrike. PEW har analyserat rapporter från FN, EU, Amnesty International och Human Rights Watch från 198 länder och regioner. Man har undersökt 20 olika former av regeringsrestriktioner och 13 olika former av sociala fientligheter. Resultatet är skrämmande: 74 procent, 5,1 miljarder, av alla människor upplever kränkningar av religionsfriheten. Religionsfriheten hotas både av regeringars och myndigheters restriktioner och av sociala fientligheter. Den ”arabiska våren” har bidragit till globala restriktioner på religionsfriheten konstateras i PEW:s rapport från juni 2013.
En majoritet har inte full religionsfrihet
Ungefär 65 procent av jordens befolkning bor i länder där regeringar och myndigheter begränsar medborgarnas religionsfrihet. Ett exempel från Europa är det brittiska förbudet mot att bära kors på arbetsplatsen. I 31 procent av länderna blir människor fängslade för sin tro och övertygelse eller för sin kamp för religions- och övertygelsefrihet. I 23 procent länderna bestämmer regeringen vilken religion medborgarna kan tillhöra och har inför förbud mot att konvertera från en religion till en annan. I Indien använder hindunationalister dessa lagar för egna syften, vilket leder till våld och upplopp. Det finns alltså en klar koppling mellan regeringars restriktioner och sociala fientligheter.
I Pakistan är det olagligt och belagt med dödsstraff att kritisera Gud och religion. I Egypten är alla fria att konvertera – till islam. I Indonesien anses ahmadiyya-muslimer vara heretiker och får bara utöva sin religion i sina moskéer. Denna grupp utsätts också för trakasserier och våld av grupper inom den muslimska majoritetsbefolkningen, ofta utan att ordningsmakten ingriper.
Sociala fientligheter
I mer än hälften av alla länder förekommer sociala fientligheter mot religiösa minoriteter. På tio år har dessa ökat med en tredjedel. I 15 procent av länderna förekommer sekteristiskt våld och i 35 procent av länderna religiöst motiverade terroristgrupper aktiva. I en tredjedel av alla länder påtvingas medborgarna religion eller religiösa normer. I Indonesien måste alla höra till en religion. En ung nybliven ateist blev misshandlad av en mobb och sedan arresterad (!) för att ha brutit mot lagen. En ung saudiarabisk man som twittrat om sina tvivel på islam arresterades vid en mellanlandning i Malaysia när han skulle fly till Australien undan hotande förföljelser.
”Arabiska våren” förvärrar religionsfrihetsläget i världen
Religionsfrihetssituationen är värst i Nordafrika och Mellanöstern och efter ”den arabiska våren” har läget förvärrats ytterligare. Svårast är situationen i länder där regeringen favoriserar en religion, vilket ofta leder till sociala fientligheter från majoritetens sida. Sekteristiskt våld förekommer fyra gånger oftare i länder där regeringen infört begränsningar av religionsfriheten.
PEW:s rapport visar på intressanta kopplingar mellan kränkningar av religionsfrihet och andra mänskliga rättigheter. I länder med begränsad religionsfrihet är tortyr tio gånger vanligare. I dessa länder är det dubbelt vanligare att regeringen är inblandade i människohandel, att tillgången till internet är begränsad, att pressfrihet och föreningsfrihet hotas och att kvinnor diskrimineras i utbildningen.
Goda nyheter – någon?
Finns det då några goda nyheter? Jo, och till dem hör att religionsfriheten diskuteras som aldrig förr inom FN, EU, USA:s kongress, 76 procent av länderna har tagit initiativ till att minska regeringens restriktioner på religionsfriheten. Också i vårt land har regeringen blivit mera medveten om problematiken, bland annat genom en rapport som Ekumeniska ansvarsveckan gjorde för Utrikesministeriets räkning. Rapporten heter Religionsfrihet och utrikespolitik – Rekommendationer för Finland och utkom tidigare i höst.
Religionsfrihet är en garant för fred och stabilitet
Den bästa nyheten som kan utläsas ur PES:s rapport är att när religionsfrihetssituationen förbättras blir det också bättre för övriga mänskliga rättigheter. Religiös mångfald leder inte till våld och uppror när regeringar garanterar religionsfrihet åt alla och inte favoriseras en religion. Det är när den religiösa mångfalden begränsas som risken för sociala fientligheter är störst. Det finns också ett klart samband mellan en stark nationalism, regeringsrestriktioner och sociala fientligheter. Inter-religiös dialog på olika nivåer har visat sig vara betydelsefull både för förebyggande av konflikter och för freds- och försoningsarbete i konfliktområden.
Jani Edström