Både nu och framöver kommer det att behövas olika sätt att få in pengar för utvecklingssamarbetet. Dessutom kan man också göra sådant som inte kostar så mycket.
I december hölls i Helsingfors ett seminarium som ville hjälpa deltagarna att vara kreativa då det gäller ekonomin för projekten i utvecklingsländerna. Arrangör var Missionsrådets kommitté för utvecklingssamarbete.
Företagar-eldsjäl
En möjlighet är att hitta en företagare som är villig att sätta tid och ekonomiska resurser i ett projekt. Ett sådant exempel är byggföretagaren Fredrik Ekholm från Vasa, viceordförande för internationella kristna handelskammaren ICCC:s Finlandsavdelning. I Benin har två skolor, ett sjukhus och en hälsocentral byggts, och här kunde ICCC bidra med förtroende som internationell aktör, sa ordföranden för den internationella kristna handelskammaren ICCC:s Finlandsavdelning Saku Pitkänen.
Projekten i Benin har finansierats med statsstöd och medel som ICCC har samlat in. En av skolorna byggdes med pengar från Ekholms företag, berättade Pitkänen. Viktigt i arbetet är bland annat att skapa relationer till pålitliga mänskor i landet, vara noggrann med budgeten, ha en projektledare som brinner för sin sak och reser till landet en gång per år samt att få tag på gåvogivare som vill ge regelbundet på lång sikt.
Totalt har projekten i Benin kostat ca 1,7 miljoner euro under närmare tjugo års tid.
Ett bättre liv genom idrott
Att det också går att utvecklingssamarbeta med låg budget visade Taneli Skyttä från den lutherska missionsföreningen Såningsmannen (fi. Kylväjä).
Föreningen har ett idrottsprojekt sedan år 2014 i Mongoliet.
FLOM Sports Club har som mål att arbeta för välbefinnande och ordnar idrottsevenemang.
Det är träningar och turneringar varje vecka på fyra orter bland annat i fotboll, volleyboll och handboll. Projektet utbildar lokala tränare och ledare. Idrottsplaner byggs.
Vi kommer med glädje och hopp in i en mongolisk vardag som ofta är utmanande, förklarar Skyttä. Vi står upp för en hälsosam livsstil, säger han.
Projektet kostar ungefär 10 000 euro per år men hjälper hundratals mänskor årligen.
Pengar kommer in i form av stöd från församlingar och enskilda samt som varudonationer. Exempelvis gav en idrottsaffär produkter till arbetet. Via evenemang kommer det också in medel, och man planerar samarbete med företag.
Satsning på professionella penninginsamlare kan löna sig
Rene Rendic från föreningen Vapauta Uhri ry (befria offret) berättade om hur deras dagcenter på Cypern finansieras. Föreningen har arbetat mot mänskohandel från år 2013.
Om finansiering tänker vi så att vi inte ber om pengar utan vi ger mänskor lov att ge pengar – det vill säga, vi gör arbetet så lockande att mänskor verkligen vill stöda det, sa Rendic.
Trots att mer pengar procentuellt går till administration när man anställer folk för att samla in pengar, så lönar det sig, eftersom det kommer in så mycket mer totalt, förklarde Rendic.
Lyckade fadderresor i Kenya
Pastor Ari Lukkarinen från SLEY (finska lutherska evangeliiföreningen) berättade om organisationens fadderarbete.
Arbetet började för över 20 år sedan. Stöd från Utrikesministeriet (UM) fick föreningen under perioden 2005 – 2008.
Det fanns 24 platser i hemmet för föräldralösa barn. Men i och med UM-pengarna kunde man ordna med fadderverksamhet för över 460 barn.
Vi har en sådan praxis att en fadder inte kan ge en massa pengar till ett enskilt barn. Om man vill stöda med mer pengar, kan man bli fadder för fler barn, förklarade Lukkarinen.
Ett litet föräldralöst barn i Kenya är det enkelt att samla in pengar för, sa han.
Ett sätt att få mer pengar till arbetet har varit att arrangera fadderresor. Faddrarna har fått träffa de barn de understöder och fått åka på safari et cetera.
Ofta har vi fått bra respons, dessa resor blir snabbt fyllda och donatorerna betalar resorna själva, berättade Lukkarinen.
Pengar finns att söka på många håll
Det går att ansöka om pengar för utvecklingssamarbete från många olika håll, upplyste Eero Horstia från CoPlan Consulting.
En möjlighet är EU-stöd. Trots att färre än 20 procent av dem som söker får stöd, ska man inte låta det avskräcka, enligt Horstia. Ensam klarar man sig inte. Det är viktigt med nätverk och samarbete även då man söker stöd. Man behöver hjälp av någon som framgångsrikt sökt stöd förut, sa han.
Exempel på nätverk är EU-CORD med 22 organisationer och ACT Alliance med 144 organisationer.
Horstia nämnde bland annat följande finansieringskällor (tryck på de svärtade namnen för att få mer info):
- EU-kommissionen (bra info och skolning från Kehys ry)
- Världsbanken
- Afrikanska utvecklingsbanken
- Asiatiska utvecklingsbanken
- Centralamerikanska utvecklingsbanken
- Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling
- Nordiska utvecklingsfonden NDF med huvudkontor i Helsingfors
- Stiftelser