Vid diskussionstillfället Rakt på sak om utvecklingssamarbete som ordnades i Helsingfors 12 mars, lyfte de 11 organisationer som har partnerskapsavtal med Utrikesministeriet fram effektivitet och utmaningar i utvecklingssamarbetet. Med regeringens budgetmangling i åtanke ville man vid tillställningen stimulera till en öppen diskussion om samarbetets framsteg och utmaningar.
Genom tillställningen ville partnerskapsorganisationerna påminna om medborgarorganisationernas effektiva och kvalitativa utvecklingssamarbete och vädja för medlen som ges till utvecklingssamarbete.
Utrikesminister Erkki Tuomioja påminde om att vi lever i en fragmenterad värld, där vi behöver en helhetssyn på uvecklingssamarbetet.
”Fattigdomens struktur har förändrats, de flesta som lever i extrem fattigdom bor i medelinkomstländer. Att följa upp utvecklingsagendan kräver mätare med vilka man kan kontrollera samhällsutvecklingen på ett övergripande sätt”, sade Tuomioja.
Anne Pönni, vice verksamhetsledare för World Vision Finland, efterlyste en öppen och kritisk diskussion, något som man enligt henne räds i dagens samhälle.
Utvecklingssamarbete ger i bästa fall impulser till samhällelig förändring
”Allt utvecklingssamarbete ger inte önskade resultat. Man behöver också diskutera problem och misstag. Det finns risker i utvecklingssamarbete och dessa måste man kunna diskutera”, sade Pönni.
”I bästa fall är utvecklingssamarbete en utlösande faktor för samhällelig förändring. Vi bidrar till en förändring på lång sikt. Förhållandena kan dock vara svåra då många verksamhetsområden kan vara instabila”, tillade Pönni.
Programchef Julia Ojanen från Stiftelsen Plan Finland fortsatte: ”Vi måste vara måna om det lokala ägarskapet. Vår huvudsakliga roll är inte att bestämma vad som är bäst. Utveckling är inte ett ingenjörsprojekt. Vi ansvarar för dem vars liv förändrats genom samarbetet”, sade Ojanen.
Pertti Salolainen, vice ordförande i riksdagens utrikesutskott, påminde om den dåliga image som Finland har i världen. Den låga investeringen i finansiering av utvecklingssamarbete påverkade enligt honom också det att Finland inte fick medlemskap i FN:s säkerhetsråd.
Budgetstöd eller arbete på gräsrotsnivå?
I panelen diskuterade man också finansieringens former. Utrikesministeriet ser fortfarande vikten av ett mångsidigt utvecklingssamarbete. Bilateralt budgetstöd på regeringsnivå väcker frågor om korruption och hållbarhet men det kan också ha långsiktiga effekter också på mikro- och maakronivå, sade Timo Olkkonen.
Sannfinländarnas riksdagsledamot Hanna Mäntylä undrade vart pengarna egentligen går. Enligt henne borde utvecklingssamarbetet rationaliseras. ”Hur mycket kan vi hjälpa människor som bor utanför våra gränser?”, frågade Mäntylä tvivlande.
Samtidigt lät hon ändå förstå att organisationerna gör ett bra jobb och skulle vilja ge dem ytterligare finansiering. Enligt Sannfinländarna borde medborgarna själva kunna avgöra till vilket arbete deras pengar går – helst på välgörenhetsbasis.
Finska Missionssällskapets utvecklingschef Maria Immonen menar att Finlands utvecklingssamarbete är solidaritet som finländarna har visat utlänningar ända sedan tsarregimens tid.
Fida, FIDIDA, Frikyrklig Samverkan, Kirkon Ulkomaanapu, Pelastakaa Lapset, Plan Suomi Säätiö, Suomen Punainen Risti, Suomen Lähetysseura, Solidaarisuus, Suomen Ammattiliittojen Solidaarisuuskeskus och Suomen World Vision.