Kyrkorna och andaktsprogrammen i radio

Diskussionen om de kristna andaktsprogrammen i radio handlar i grund och botten om hur vi tolkar religionsfriheten, positivt eller negativt. Vill vi ha frihet till religion eller frihet från religion? Religionsfrihetslagen stöder en klassisk, positiv förståelse av religions- och övertygelsefrihet. Denna uppfattning ger utrymme för religionens synlighet i medierna och i det offentliga rummet, vilket inte är detsamma som att bli tvingad till religionsutövnin...

Sannhet och beskyllningar

Biståndsminister Heidi Hautala hamnade i blåsväder efter att hon beskyllts för att ha understött den grå ekonomin. För beskyllningarna stod en entreprenör som jobbat för Hautala och hennes pojkvän. Hautalas trovärdighet ställdes mot en dömd byggarbetares trovärdighet. Drevet i medierna ledde till många nätdiskussioner och analyser i tidningarna. Krav på Hautalas avgång från ministerposten ställdes. Hautala avgick från arbetsgruppen om grå ekonomi, men fick...

Att tala om det onda

Vi behöver kunna tala om det onda. Problemet är att vi inte alltid vet vad vi talar om eller hur vi ska göra det. Är det kanske därför som helandepredikanter ofta upplevs så obekväma? Det är bra att gå till källorna. Så nu har jag lyssnat på helandepredikanten Pirkko Jalovaaras tal i Berghälls kyrka nyligen, det tal som uppmärksammades i tv- programmet MOT och som gett upphov till många kommentarer i pressen. Ett tal är inte bara text. Ett tal är ock

Frikyrkodagar 2015 – kommer traditionen att fortsätta?

Finlandssvensk frikyrklighet är en liten kristen minoritet globalt sett. Vi är en brokig skara kristna och inte alls så lika som man skulle tro. Det finns tydliga skillnader och olikheter både mellan samfunden och inom samfunden. Grovt taget är till exempel baptister och metodister mera medvetna om sin tradition och teologi, medan missionskyrkan och pingströrelsen är mera känsliga för andliga trender. Detta som ett konstaterande, inte som en värdering. Des...

Ett angrepp på religionen

Jag sitter i panelen i Europahuset på Malmgatan och diskuterar religioner och Europa. För en stund sen har Katharina von Schnurbein från Europeiska kommissionen hållit huvudanförandet och vi i panelen kommenterat hennes tal. Goda och intressanta inlägg om religionsfrihetens betydelse, att EU också förvaltar andliga värden, och om EU:s intresse att diskutera med religioner och andra livsåskådningar. Det är dags för publiken ställa frågor. En dam begär ordet...

Inledningsanförande vid Frikyrklig Samverkans vårmöte 14.6.2012 i Betaniakyrkan i Jakobstad

Kyrkan lever i kris, det har den alltid gjort. Den blir aldrig färdigt byggd, aldrig klar med sitt uppdrag, aldrig perfekt, men det är som det ska. Kyrkan är alltid på hälft, ett ”styckverk”, men samtidigt är den dynamisk, i rörelse, alltid på väg. Kyrkorna och samfunden inom FS, frikyrkorna, var från början rörelser, väckelserörelser. De rörde upp stämningarna och rörde till det för folkkyrka och myndighet. De utmanade det etablerade och visade på andr...

Efterlyses – en strategi för det frikyrkliga samarbetet

En organisation och ett samarbete är just så starkt som medlemmarna gör det till. Det gäller allt från Förenta Nationerna till Frikyrklig Samverkan. Det betyder också att när vi kritiserar och kommenterar en organisation vi är med i så gäller kritiken och kommentarerna också oss själva. FS hade ett tufft år 2011 med omställningar i personalen, stadgeprocess och mycket annat. År 2012 inleddes därför med vissa förväntningar på hur arbetet skulle fortsätta...

I samverkan med varandra

Samverkan är ett av de bästa ord som finns. I motsats till samarbete innehåller samverkan inte tanken, eller kravet, på högfrekvent aktivitet. Sam-verkan handlar inte främst om att göra och jobba tillsammans, utan om att finnas, leva, uppleva och be tillsammans, för och med varandra. Samverkan tar hänsyn till vars och ens egna resurser, vilja och förmåga att vara och göra tillsammans. Den innehåller frivillighet, men inte prestationskrav och -ångest. I ...